Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen. - II. Den svenske soldaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kap. ir.
Den svenske soldaten.
I krig är det icke i främsta rummet truppernas
antal, som fäller utslaget, utan fastmer deras halt,
samt soldaternas egenskaper såsom krigsmän och
människor.
Slaget vid Narva år 1700.
Sedan tsar Peter i Ryssland vid upprepade tillfällen försäkrat
Karl XII om sina fredliga och vänskapliga tänkesätt, inbröt han
helt oväntat i Sveriges östersjöprovins Ingermanland och
började på hösten 1700 belägra den befästade staden Narva. Karl
XII, som nyss avslutat ett krig med Danmark, inskeppade sig
med en liten här, gick över Östersjön och skyndade sin hotade
provins till undsättning. Snart stod han med något över 8 000
man svenska och finska väl övade och disciplinerade trupper
utanför Narva. Ryssarna hade förskansat sig bakom palissader och
vallar och bestyckat dessa med grovt artilleri. Enligt egna
uppgifter voro de minst 50 000 man, bland vilka dock endast två
eller tre regementen kunde mäta sig med svenskarna i fråga om
övning och disciplin.
Den 20. november gingo svenskarna till anfall. Fotfolket
trängde in över och genom befästningarna och öppnade väg för
rytteriet att hugga in. Kung Karl ledde själv anfallet. Ryssarna
bragtes snart i oordning, en stor del av hären sökte sin
räddning i flykten, och de övriga gåvo sig efter en het strid fångna.
Svenskarna erövrade hela ryska lägret, staden var räddad och en
av de mest glänsande segrar vunnen.
~10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
