Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen. - III. Sveriges försvarskrafter m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. III. Sveriges försvarskrafter xn. m.
Med mobilisering förstås, att rikets stridskrafter
sättas på krigsfot. Mobiliseringen innebär en
omvälvning av de fredliga förhållandena. De
värnpliktiga, dvs. den stora massan av landets vapenföra
befolkning, kallas nnder vapen i den utsträckning,
som erfordras för att uppbringa fredstruppförbanden
till fältstyrka ävensom för att tillgodose andra
försvarsändamål, bilda landstormsavdelningar m. m.
Av militärarbetare bildas dessutom särskilda
ar-betsavdelningar. Vidare tagas järnvägar och
telegraflinjer till stor utsträckning i anspråk för
militära behov. Mobiliseringen medför, att handel och
näringar bliva försvårade och penningtillgången
knapp. Hela folket ryckes hastigt från de
alldagliga förhållandena för att ställas inför krigets
prövningar.
Inkallelse till krigstjänstgöring sker vid
mobilisering genom allmänna kungörelser,1 som anslås
inom varje kommun, samt i vissa fall genom skriftlig
befallning. Dessutom användes ringning i
kyrkklockorna osv. De inkallade skola antingen inställa
sig vid en samlingsplats, varifrån de samfällt, i
regeln medelst järnvägstransport, begiva sig direkt
till utrustning sorterna, eller ock inkallas de
omedelbart till dessa orter. Å utrustningsorterna beklädas,
beväpnas och utrustas de inkallade, varefter
truppförbanden ordnas för sin verksamhet i kriget.
1 Soldaten får under rekrytutbildningen taga kännedom om
sådana kungörelsers utseende och innehåll.
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
