Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen. - IX. Hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. IX. Hästen.
Hovens yttre delar.
Hovens yttre delar eller hornhoven utgöras av
hornväggen med hörnstöden, hornsulan samt hornstrålen med
horn-hallarna.
Hornväggen delas i tåvägg, sidoväggar — yttre och inre —
och traktväggar — yttre och inre. Dess yta skall på en
regelmässigt formad hov hava ett mattglänsande utseende och vara
utan sprickor, fåror eller upphöjningar. Tåväggen bör bilda en
halv rät vinkel mot markens yta, men traktväggarna stå lodrätt
mot densamma.
Hörnstöden, som bilda fortsättning av traktväggarna, äro av
betydelse för hovens utvidgning och sammandragning, när hästen
är i rörelse, och bidraga till, att steget blir mera fjädrande.
Hornsulan bör vara väl urholkad, fast och stark samt genom
»vita linjen» utan avbrott förenad med hornväggen.
Hornstrålen bör vara frisk, stor och mjuk för att fylla sitt
ändamål att tjäna såsom en trampputa och ett skydd för hovens
inre delar.
För att skydda hoven mot avnötning och giva
hästen ett säkert markfäste användes hovbeslag.
Verktygen för utförandet av skoningen äro
durk-slag, hammare, hovklinga, hovkniv, hovtång, nit-
117
Hovens undre yta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
