- Project Runeberg -  Under fredsbanéret /
9

(1916) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - I. Främlingen från fjällen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÄMLINGEN FRÅN FJÄLLEN

9

Vart och ett av dessa rum hade blott en dörr, och denna
ledde ut i förstugan.

Förstugukammaren hade fordom utgjort prostens
studierum. Här hade han tillägnat sig vetandets frukter ur
sitt rikhaltiga bibliotek — ingen man i hela Jämtland ägde
så mycket böcker som han — och här hade han gjort
uppkasten till de predikningar, som söndag efter
söndag under snart tjugo år fylt Revsunds gamla tempel med
åhörare från när och fjärran. Nu när hans son Karl skötte
hans ämbete, fick denne även råda över
studiekammaren. Den gamle hade flyttat över till storstugan.
Därifrån gjorde han dock ofta påhälsningar hos sonen.

Detta var nästan alltid fallet, då Karl skulle bereda
sig på sin predikan, vilket skedde på
fredagseftermiddagarne. I likhet med fadern skrev han ej sina
predikningar, utan gjorde endast ett kort uppkast, innehållande
huvudpunkterna. Då satt den gamle i en länstol, under
det att den unge mätte golvet i långa steg, talande för
sig själv, görande anteckningar eller ställande frågor til!
fadern, vilken var det fullständigaste lexikon i såväl alla
sin tids mera kända teologiska skrifter som bibeln. Den
stora ömsesidiga tillgivenheten mellan far och son tog
sig aldrig vackrare uttryck än under dessa stunder.

Det var i sådant ögonblick som prostinnan sökte
upp sin man och son. Hon visste alt för väl, att de ej
ville bli störda och skulle icke av någon ringare orsak
än den föreliggande trängt sig på dem.

Ingendera av dem hade hört henne, då hon sakta
öppnat dörren och stält sig innanför densamma. Hon märkte
genast, att de voro nära färdiga. Karl gjorde några
anteckningar å ett papper, :som han hade i handen, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:17:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/unfreb/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free