Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - VI. Fru Karin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
SAXON: UNDER ERliDSBANÉRET
»Så, så, så. Var ej ledsen, så skall jag söka något
pastorat söderut igen.»
»Och icke få det! Nej, jag blir nog sittande här,
tils det växer mossa på mig.»
»Jag måste gå in och vila mig lite. Jag vart förfärligt
trött av resan», sade kyrkoherden.
Detta var dock blott en förevändning för att komma
ifrån fru Karin. Ty då hon var vid dåligt lynne, fann
han alltid rådligast att tillämpa den gamla satsen: »Bättre
fly än illa fäkta.» • I dag var han dock nästan belåten
över hennes lynnesojämnhet. Det var bättre att några
yttringar därav gingo ut över honom än att hon läte
trösta sig av den unge riddaren!
Då han sagt sig vara trött, måste han naturligen
bära syn för sägen, och så sträckte han ut sig på soffan
i sin studerkammare. Med tillfället att få vila kom
tröttheten, och snart sov kyrkoherden de rättfärdiges sömn.
Fru Karin fördjupade sig i läsningen av senaste
numret av »Svenska Mercurius», rikets enda tidning.
Snart inträdde åter Jörgen Urne.
»Jag ber om ursäkt, ifall jag stör», sade han.
»För ingen del.»
»Det var min mening att begagna tillfället att få tala
med kyrkoherden.»
»Han var trött och har lagt sig att sova. Det kan
dock ej bli så länge. Det är ju snart kvällsvardsdags.»
»Tillåter ni då, att jag sitter ner hos er och väntar
tils han kommer? Mitt brev är skrivet, och då man ej
har något för sig, blir vistelsen i den ensamma
kammaren lång.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
