Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XIII. De frivilliga från Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
SAX O A’.- UNDER FREDSBANÉRE T
Stor jordbit hade ju ej heller varit odlad så länge jakt,
fiske och bo-sJkapsskötsel utgjorde de viktigaste
näringsfången. Men så småningom hade sädesodlingen fått alt
större betydelse, såsom alltid fallet är då ett folk är i
uppsving, så i andligt som lekamligt avseende. Ty det
ena avhänger av det andra.
Seden att »hålla skogen från husen» höll emellertid
i sig, vilket också var lätt förklarligt. Den jämtske
bonden kunde ej plantera fruktträd omkring sin gård, ty
sådana gingo ej till i detta klimat och han hade altså ingen
praktisk anledning att frångå urgammal, nedärvd sed. Att
plantera rönn och björk och asp och hägg och alm endast
för prydnads skull — så långt var han icke kommen ännu.
Icke häller var han kommen så långt, att han börjat
odla köksträdgårdsväxter, vilket alltid tyder på högre
kultur: att befolkningen höjt sig över fiskarens, jägarens
och herdelivets ringare utvecklingsgrader, nått en mera
utpräglad form av bofasthet och förstått att avlocka
naturen nya utvecklingsmöjligheter.
Det var följaktligen icke så märkligt, att bönderna
blevo smått misslynta på Berghemius, då det vart fråga
om att bygga ny prästgård. Han ville nämligen ej als
ha den på gamla platisen, utan önskade den uppflyttad
till skogsbrynet, till en lövbacke, där grönt gräs bredde
en mjuk matta under bladrika kronor. Och träden skulle
ej få huggas ner! Bönderna tyckte, att de sålunda fingo
skämmas för andra socknar. Det skulle se ut, som de
ej förmått rödja rent kring sin prästgård.
»Gören I blott som jag önskar», svarade han.
»Skammen skall jag taga på mig. Men hedern för att I unnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
