Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kriget utan svärdsslag - XIII. De frivilliga från Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FRIVILLIGA FRÅN S’JRÖM
119
er präst att njuta av gröna träd och att lyssna på sången
av himmelen,s fåglar, den skäll j;ag ge åt er. Då Gud
skapade människan, satte han henne i en lustgård; då
I ,skaffat hem åt er präst, gjorden I sammaledes. I ha’n
följt ett högt föredöme för min räkning, vilket snart skall
lära er att göra det för er egen!»
Undersåker blev också ryktbart för sin prästgård, och
man for dit långa vägar för att se den och beundra den.
Där fans en mängd bär, rotfrukter och löksorter, som
man förut knapt hört talas om. Gångarne voro omgivna
med sibiriska ärtbuskar, syréner eller hallonbuskar. De
alra skönaste blomster voro planterade, såsom
ringblommor, vallmo, sammetsrosor, människans olikhet,
tusen-skönor, solblommor, studentblommor, _ jungfrun i det
gröna o. s. v. Men Magnil hade ej nöjt sig därmed.
Hon hade från skogen hemfört blågull, myrkung,
gökskor, granärter m. fl. vilda växter, vilka icke understego
de planterade i skönhet.
En dag, då Magnil gick ensam och pysslade ute i
trädgården medan fadern satt och skrev på söndagens
predikan, stannade hon plötsligt, ivrigt lyssnande.
Var det icke hästtramp, som hördes? Jo, bestämt!
Hon begynte gå med skyndsamma steg nedåt vägen.
Där långt borta kom en ryttare i starkt trav,
omgiven av ett dammoln. Hon skyggade med handen för
ögonen. Åjo, visst var det han!
Hon fick upp sin näsduk och viftade mot honom.
Han svarade med att svänga sin hatt i luften. Och så
skyndade hon emot honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
