Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre dramer - Kriget, drama i två akter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET
283
helvete jag haft vid krigsskolan, vid regementet och i
kamratkretsen! Överalt härskar en penalism och en
pena-lismens anda, som är ohygglig. Hela militärväsendet
är ju bygt på förakt för andras rätt. Om man då till på
köpet är fattig, så att man inte med att låna ut
pännin-gar, med borgen, med att bjuda o. s. v. kan köpa sig
fri från de värsta yttringarna av den brutala andan, så
har man en hemsk tillvaro. Många gånger har jag varit
färdig att begå självmord, men tanken på mor har hållit
mig tillbaka — det är för min framtid hon strävat, och
jag är hennes enda stöd i världen. Och nu skall dock
detta stöd ramla! Som alla andra trodde naturligtvis hon,
att det aldrig skulle bli krig. Jag skulle blott få en
god social position utom det att, som sagt, de manliga
egenskaper, som mor anser vara de mest
eftersträvansvärda, skulle frammanas genom krigaryrket. (Får en
hostattack.) Hu så otäckt!
August: Vad var det ?
Löjtnanten: Blod.
August: Ni skulle inte tala så mycket.
Löjtnanten: Det är detsamma, när jag i alla fall
skall dö, (Ryser till.) Det blir så kallt.
August: Det lider mot natten.
Löjtnanten: Mot den stora natten för mig.
(Det blir plötsligt för några ögonblick ljust på
scenen.)
August: Vad är detta ?
Löjtnanten: Det är elden, som flammar upp i
någon ruin av ett hus. (Hostar mera blod.) Det är slut
med mig. Ni blir nog räddad. Vill ni vara snäll att
ta de här sakerna och sända dem till mor och samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
