Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifsbilder och drömmar - Det blodröda brottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET BLODRÖDA BROTTET
319
an-dra skola lida för deras synd, liksom ni för min, det
är det förfärliga ...»
Han fick en häftig blodupphostning.
»Du har talat för mycket, Ej nar lille», sade modern.
»Om du också skulle gå ifrån oss, så förstår du väl, att
varje minut, varmed ditt liv kan förlängas, är oss
dyrbar. Därför bör du icke anstränga dig...»
»Bara ett till vill jag be om: att Erik inte blir
straffad för det han gjorde. Jag var lika dålig som han,
och det var blott en olycklig tillfällighet att det gick
så illa för honom. Det kunde ju lika gärna ha varit
jag.»
»Vi skola säga åt rektorn det, och han respekterar
nog din cnskan», sade fadern. »Och tack, min käre gosse
för all den outsägliga fröjd, du berett oss under ditt
korta liv. Vi ha ingenting att förlåta dig, bara så
mycket att tacka dig för. Det går ju an att denna
förskräckliga olycka träffar ett par föräldrar, som lärt sig att
böja sig för Guds gissel, huru oförståeligt det än
förefaller oss och hur hårt det än slår — andra skulle ha
kunnat bli vansinniga inför en sådan straffdom. Vi ha
syndat och illa gjort. Vi, som skulle hetas vara
medvetna fredsvänner, ha icke nog motarbetat det onda,
varför du fallit ett offer. Nu få vi skörda vår lojhets
lön — ogräset växte upp och kvävde den goda säd, som
vi sådde alt för sparsamt, eftersom vi sådde ut den
endast i ditt sinne ...»
Den starke mannen skakade av gråt och förmådde
ej säga ett ord mera. Han sjönk pä knä vid sängen,
kyssande sin gosses hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
