Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifsbilder och drömmar - Världens mäktigaste fredsförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
SAXON: UNDER FR EDS B A iVÉRET
gå vi stilla vår gång till mödrarna, till fästmörna, till
systrarna världen runt och lära dem, att kriget blott är
en vidrig dröm, som är slut i samma stund vi kvinnor
upphöra att tro på den.»
»Syster, vi skola mana kvinnorna att ej ge sig tid
att uttala tanklösa och betydelselösa ord. De få ej
tilllåta sig det så länge hela världen suckar efter deras
hjälp.»
»Du har rätt. Låtom oss tala bort, sjunga bort, gråta
bort kriget — låtom oss ej lämna något medel oförsökt.»
»Syster, må vi framför alt ihågkomma ett: det
gi-ves i varje människas tid en period, då hennes mor är
alt för henne, låtom oss mana mödrarna att då bruka
sitt inflytande — det största en människa kan ha över
en annan. Mödrarna, som fött barnen med smärta och
som älska sin lifsfrukt lika mycket som sina egna liv,
skola förstå det vanvettiga, det brottsliga i att offra
sina käraste åt krigets Molok.»
»Då vår stämma blir nog mjuk, vårt hjärta nog
varmt, vårt öga nog klart skall ingen man mer behöva
lära sig krigets avskyvärda och demoraliserande
hant-värk, än mindre gå ut i kriget. Abels blod får ej längre
ropa från jorden, eftersom vi kunna förhindra det.»
Tanken att läppar, som kysst deras egna, armar som
omslutit dem, skulle bli rovdjurs föda, är dem
outhärdlig. Den ena går för att skaffa spadar medan den
andra sitter kvar för att vakta de döde för slagfältets
vidrigaste rovdjur, likplundrarne.
Tysta gräva de. Då de äro färdiga tillvarataga de
såsom dyrbara reliker vad de döde ha i fickorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
