Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
san skett i största hast. Troligen har det blåst en
varmare vind, eller har Ellenor på ett eller annat
sätt blifvit fri från sina isbojor, hvarföre Griffin be-
gagnat sig af tillfället för att gå ut i öppen sjö.
Jag kan lätt föreställa mig den brådska med hvil-
ken man brutit upp, så att den ene lemnat sina
handskar, den andre sin nyckel, den tredje sitt täcke
i sticket, för att i rättan tid komma ombord. Men
nu är frågan: hvarthän har Griffin styrt sin kosa?
Derom sväfva vi i mörker. Jag håller före, att som
vi ej söderut funnit något spår af Ellenor, måste
vi fortsätta våra forskningar norrut. Men årstiden
är visserligen långt framskriden, och vi måste såle-
des vara beredda på att tillbringa en vinter i isen.
Jag vill icke ensam afgöra det. Säg er mening,
god’ vänner!»
Förste styrmannen, Robert, doktorn och alla
röstade enstämmigt för att fortsätta färden. De
förutsågo väl alla de lidanden och umbäranden de
gingo till mötes, men de voro vid godt mod. An-
karet lättades derföre, och det bar längre upp mot
nordens isiga trakter.
Några dagar efter afresan från Cap Riley
kommo våra vänner till en vik, der de, så långt
aflägset, icke hade hoppats finna några mennisko-
boningar. De blefvo derföre mycket öfverraskade,
då de sågo en mängd eskimåer på stranden. Kap-
tenen och Robert togo Hans med sig och foro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
