Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig med pelsar, och inom kort lågo alla i djup
sömn. Der rådde en djup tystnad rundt omkring,
man hörde endast då och då en snarkning, eller
morrandet af en hund, som blifvit ofredad af någon
bland kamraterna.
Ett rödt skimmer i öster förkunnade morgo-
nen, ingenting hade hittills oroat de sofvande, men
nu var det något som nosade på slädarne och sökte
stöta omkull en och annan af dem. En dof flås-
ning lät höra sig; hundarne vaknade först, och se-
dan den vaksamme Hans.
Djurens oro bevisade att det var något ovan-
ligt å färde, hvarföre Hans genast grep sin bössa
och reste sig försigtigt och lyssnande. En blick
öfver slädarne var nog. En väldig isbjörn smög
utanför lägret och visade god lust att göra en på-
helsning derinne.
»Bra, att slädarne äro så fast bundna», mum-
lade Hans, »eljest kunde Nalle öfverraskat oss i
sömnen. Nu är han välkommen. Vänta, jag skall
ge dig något i pelsen, som skall förvåna dig.»
Morgongryningen var redan så långt framskri-
den, att man tydligt såg konturerna af björnen.
Och som denne i detsamma visade sig utanför en
liten öppning mellan ett par slädar, tog Hans till-
fället i akt, sigtade och sköt. Björnen brummade
af raseri, kulan hade träffat, men icke dödligt.
Nalle gjorde ett nytt anfall på slädarne och skaka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
