Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de dem väldigt. Klokare hade dock varit, om han
tagit till flykten, ty skottet hade satt lif i lägret.
»Hvad står på, hvad står på?» skreko de yr-
vakna kamraterna.
»Upp, upp!» svarade Hans. »Bössan i hand!
Vi ha fått ett besök på morgonqvisten.»
Björnen brummade, hundarne tjöto, det behöf-
des icke mer för att ge vigt åt uppmaningen. Man
var snart färdig att mottaga sin gäst med varma
servetter. Sex bössor voro genast riktade mot ho-
nom, som icke lät oroa sig på minsta sätt. En
skarp eld började,, hvarhelst björnen blef synlig, fick
han en kula i pelsen. Men han stod länge ut med
denna traktering, ristade sig endast, liksom om han
velat skaka kulorna af sig,
»Nej se, der är en liten en också!» yttrade
Hans. »Det är en björninna! Deraf hennes vildhet
och hårdnackenhet. Hon har fått väder på skäl-
köttet; det hade varit en läckerbit för hennes un-
ge. Men björnskinkor smaka ej heller illa. Ut
derföre! Framåt!»
Han hoppade öfver slädarne, och Robert följ-
de genast efter. Björninnan hade nu beslutat sig
att fly, men hon kom icke fort nog, ungen hin-
drade henne. Hon stannade derföre, vände sig om
mot sina förföljare, reste sig upp på bakbenen och
visade ett blodrödt gap, väpnadt med tvänne glän-
sande tandrader. Robert och Hans höllo stånd och
fyrade på en gång af sina bössor. Kulorna hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
