Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mor, på vajande långa gröna silkesstjälkar. I
musiken viskade och nynnade det, mjuka nakna
fotter trampade lätt omkring. En hornstöt
skrällde till. Den blåste bort blommorna och
lämnade artisten ensam, hjälplös mitt på scenen.
Hans ena frackskört var bortslitet. Och med en
grimas i sitt gröna ansikte och en axelryckning
linkade han ut.
En svag applådsalva ljöd. Johanna höjde
händerna för att stämma in i bifallet, men hon lät
dem sjunka igen, då en ny balett och en ny
sångare dansade in. Johanna önskade att hon
hade haft ett program, men då hon vände sig
mot Jean för att fråga honom om han kunde
skaffa ett, glömde hon sin fråga för att betrakta
honom. På hans läppar brann ett leende. Hans
pupiller återspeglade scenens strålkastare. Genom
Johannas hjärta gick en ilning av lycka. Pion
glömde sig själv, sitt anseende av halvgammal
fröken, sin ställning i banken där hemma i
Stockholm, ja hela det slitna grå förflutna vid
anblicken av detta unga pojkansikte. Så levde hon
ändå! Så befann hon sig då äntligen i de tusen
fröjdernas stad, i lättsinnets stad — i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
