Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne så tydligt för mig. Nyss undrade jag vad
hon kunde ha att pyssla och syssla med i
ensamheten. Hon sällskapade med denne Abel. Hon
ägnade sig helt åt detta rysliga djur.
— Säg ingenting, bad hovpredikanten. Det är
som om hon hörde på.
— Jag är inte rädd, fortfor Bettan, men nu
viskade hon, utan att se på den majestätiske,
som behärskade bordet. Människors kärlek ville
hon inte ha. Men den där ludna pälsen värmde
henne. Kanske låg han i hennes säng om natten.
Hon fick en känsla av att göra någon gott, att
det fanns en som var beroende av henne, när
hon fyllde hans skål eller när han spann i
hennes knä. Hon var inte så ensam som vi trodde.
Inte ens hon stod ut med bara sig själv. Jag har
inte förstått det förrän nu.
Och Bettan drack ur sitt glas med en min,
som om hon gjort en viktig upptäckt.
— Snälla du, sade hennes man. Du talar för
mycket, fast inte så dumt just nu.
— Jag avskyr katter, vrenskades baronen.
— Du får inte säga så, grep sig Bettan i sin tur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
