Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arna. Den ryckte och ryckte för att komma lös.
Den skälvde i en stor ångest och i en smärta som
jag inte kan finna ord för. Den var skuggan av
något vackert och mycket underbart, som ett
höstlöv ju kan vara. Bara dess skugga. Men den hade
liv och var fylld av längtan. Varför skulle lövet
vaja där fritt, lekande för vindens muntra stötar,
slösande sin gula och röda prakt i solens strålar
och kanske snart dansa runt i luften, men
skuggan sitta fastnaglad, lidande vid trädstammen?
Jag tyckte synd om skuggan, där jag rörde mig
innanför fönstret. Jag skulle velat taga den i min
hand, som man tar en liten sjuk fågel, värma den
mot min kind, pyssla med den.
Jag hörde steg nere på cementgården djupt
där nere. En gammal dam, vit i håret och med
snubblande steg, gick fram till soptunnan och
tömde en fylld hink. Hon lyfte inte på huvudet.
Hon sköljde bara sin hink ordentligt och tassade
in igen. Vart? Till ett litet mörkt rum med små
rutor utåt gården, där det alltid hänger vita
gardiner i prydliga veck. Man gör så gott man kan
naturligtvis, när man bor nere vid gården och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
