Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,( 53 )
lidan vid slaget; de två andra måste igensökas
på gålfvet ibland der befinfltiiga lerpipbitar, eller
under soffan med gröna valmarstäcket. Denne
lustige herre framkastade en hopkramad sedel, men
ingen vågade hålla på hans lyckliga hand;
endast Uno hade smak, och framstack en liten sedel.
Hvad är det för en liten perdrieng? frågade
Fendriken. Jag slår ej för mindre än banken,
som är en cacherad skurk. Har inte Herrn råd
att ta den hel, så kan jag ej ha den äran; den
är dessutom obetydlig. Min älskvärda herre kan
ju lika lätt vinna som tappa.
Uno blef stött öfver epithetet älskvärda,
äf-vensom öfver Fändrikens min vid uttrycket ha
den äran, liälst af en alldeles obekant person,
och svarade derföre, nästan af hämnd: Nå så
kör då!
Penngarna tala! ingen vänskap utan penngar!
Uno tog fram sin kassa, och i samma stund
lågo tre klart åskådliga sexor for hans syn. Vid
undersökningen af Bankens storlek, befanns en
100 Rrdr Bankosedel liggande inuti en mindre.
Lyckligtvis räckte Unos kassa ännu att betala
detta, ty han hade, vid sin ankomst till Stockholm,
uttagit de 3oo R:dr, hans far anvisat för
vistandet der, men återstoden blef högst obetydlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
