Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vudskål remnade, öppnade hans versådra; men
detta tröstade honom föga, ty han häde ej mod, att
försöka en sådan kur. De gamle finnarnes
trollmedel emot dumhet, att äta gröt såsom ett offer
åt Biewe eller Skaldekonstens gud, hade han ej
heller tillfälle att försöka. Hafi satte sig derföre,
i stället, att skrifva poetisk prosa, ulan
sammanhang, under titel Arabesk, och med motto:
—— — Vi allting väga böra,
Och mången litet nog i verlden skulle göra,
Om ingen gjorde mer, än hvad han dugde till.
af Leopold.
”Hesperiskt doftade nattviolen. En lätt
aftonvind krusade ännu den lilla insjön, och
återkastade i tusendubbla brytningar solens
rubin-strålar. Bofinken slog gälla slag, och ifrån ängen
genomskar Vaktelkonungen den stilla rymden.
Solen nedsönk bortom bergen, ooh purprade allt
mattare och mattare den vestra skyn. Nattens flor
utbreddes öfver nejden. Månans halfva
silfver-skifva höjdes ofvan kullen, och speglade sig i den
ormande ån! Ekoxen surrade bland löfven. O
Carl! icke mer min goda Canl! hviskade Maria.
Sjtormen rasade vildt. Mörker betäckte jorden.
Åldriga granar brusto, och nedstörtade med
brakande gny från bergens böjd. Ingen stjernas glans
genomträngde den i svarta stormm&ln sorgklädda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
