Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till mitt elfte år, då jag, kort efter
hvarandra, förlorade både far och mor, ägde jag således
ett hem, och någon som vårdade mig; men sedad
hlef jag alldeles lemnad åt mig sjelf, och hade
nära fatt den martyrdöden att svälta ibjäl; tydft
fråga om mig förekom på
Valborgsmesso-Socken-stämman, nekade församlingen mig rättighet att
fi tigga, emedan den inrättat en fattigvård; och
föreståndaren vid denna inrättning, Kamereraren
och Hospitals-Ombudsmannen Carl Petter
Ni-dingh, nekade mig att få någon utdelning af
fattigmedlen, emedan de skulle användas till
uppbyggande af ett prydligt och dyrbart fattighus,
hvartill han. sjelf försålde materialierna, och
en-terprenerat om huggningen och slipandet af fyra
porfy rkolonner, i hopp att derföre erhålla
guldmedaljen för berömvärda gerningar. Men
lyckligtvis förbarmade Prosten i församlingen sig
öf-ver mig, och jag blef af nåd och harmhertighet
antagen till tjenstgosse i prostgården.
Prosten Sorlenius, en några och sextio års
man, med liten näsa men vördig isterhaka och
mage, var enkling; han hade fyra döttrar, alla
ogifta och boende hemma i deras fars hus. Dé
voro beskedliga och fromma flickor, som hade
litet utslag på fingrarna; kallade Komministern
Ouslingius för farbror, öch Informatorn hos Bruks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
