Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knyte och sin psalmbok i kjortelsäcken. Hennes
mor, en beskedlig giimma, oaktadt hon af elakhet
ett par dagar förut förbudit mig att göra någon
påhelsning, putsade flickan, drog den ny tvättade
rödrutiga silkesnäsduken en hit längre fram i
pannan, önskade sin dotter Guds engel till ledsagare,
förmanade henne att ställa sig ärbart och
beskedligt, samt visade henne sjelf tvenne gånger hur
hon skulle niga för Fru Vigilia, då hon komme
fram till Österköping.
Rädd att gumman skulle få se mig,
påskyndade jag mina steg och väntade, efter
öfverens-kommelse, vid tregreniga tallen bortom
kröknin-gen af vägen. God och oskyldig, som en
medeltidens fröken, kom Anna Stina efter en liten stund.
Den kyliga morgonluften liade förhöjt rodnaden på
hennes kinder, den lilla näsan såg så frisk ut, och
den sorgfälligt uppfästade ullkjolen hetäckte knappt
halfva henen. Aldrig hade jag sett henne så
vacker som nu, och aldrig förr hade jag erfarit en så
behaglig känsla vid hennes åsyn. — God morgon
Ottar! ropade hon, följer du med mig ända till
staden nu? —Ja hvasserra! och der tänker jag bli
Klockare, och sen gifta vi oss, svarade jag. Anna
Stina nickade så glad med hufvudet, och så var
frieriet och trolofningen förbi. Fästman oeh fäst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
