Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
censenten uppehåller sig vid nyss anlbrda
ekem-pel, hvars moraliska syftning lätt upptäckes i
sjelf-va handlingen såsom ren natur, och hvilken
Öf-versättaren gjort åskådlig, och derigenom gifvit
ett sannt aestetiskt värde. Sådant anser
Recensenten obestridligt ,• och tillräckligt att hos osS
väcka smak för denha försummade del af konsten.
Men kanske Recensenten redan for länge
uppehållit sig vid detta arbete? ]Det har dock skett
med flit, för att ej synas ytligt hafva granskat
en hök af verkligt konstvärde. Slutligen kan
Recensenten likväl ej neka sig det nojet, att ur
Abra-cadabros göra ett utdrag, för att påminna huru
samma ämne af Sveriges och Verldens största
skald der blifvit behandladt i Canzonen. Den
döende Oxen (eftér Lazaronzo), hvilket
mästerliga skaldestycke, redan kändt af hvar och en med
anspråk på litterär bildning, ej för ofta kan
upprepas.’’
*Kring djerfva dykarns länder
Sig långa linan svingar,
Och vildt. han sig i blåa djupet kastar.
Från betésmarkens stränder
Ej Oxens jubel klingar;
I forssens sVall han turfrlande frafnhaslär.
Ej dödens anklang fästar. —
tJr flodens kalla salar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
