Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålla henne, blef alltså det oss emellan utsatta
vitet den sista verkliga trösten, som återstod mig.
* Framkommen ett stycke på gatan, mötte jag
samma herre, som utgjorde vårt ressällskap på
sjön. Han var bu utrustad med krusflor kring
hatten, i anseende till Kungssorgen; i öfrigt
civilt klädd. Han observerade mig icke; men då
jag helsade, igenkände han mig genast och
frågade: Hur står det till efter resan? — Rätfe illa,,
svarade jag, ty jag har gjort högst dåliga affärer.
— Huru så? frågade han. — Jag började
berätta; men som relationen syntes bli för lång alfc
meddela på gatan, inbjöd han mig till en
närboende Sclrweitsare, der vi intogo ett par små li-.
körer och ett par varma pastejer.
Sedan jag oförställdt berättat hvad mig händt,
tog den okände till orda: Min kära Herr
Tralling! Herra har mer än orätt att klaga på sitt
öde. Ung och frisk som herrn är, med
arbetsförmåga, ser jag inga mörka utsigter för berrns
framtid, äfven om förbindelsen med Mamsell
Lymell blir upphäfven. Kärleken bar val ej så
hastigt slagit alltför djupa rötter? — Härvid nödgades
jag i min sorg draga munnen till ett litet löje;
ty han hade rätt. — Jag söker mig väl en
postmästarebeställning, yttrade jag, på skämt;
meriterna äro att jag i militäruniforms byxor besökt l>i-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
