Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att vid dörrn höra hvad gubben gjorde för
oväsende i salen, fick brådt om att skynda till
sin bädd. Jag bad tusende gånger om förlåtelse
för mitt instörtande, emedan jag ej rådde derfor,
och förklarade så godt jag kunde tilldragelsen,
hvarefter jag af alla krafter började bulta på
dörrn, for att få gubben att åter öppna den —
men fruktlöst. Han hade åter gått till andra
sidan och lagt sig i ro, sedan han, enligt sin
tanke, kunde vara trygg att hafva utstängt fienden
ifrån sin Mamsell. Thrazenberg, som äfven åhört
stojet i salen, hade, liggande i sin säng, en stund
låtit det passera; men då han slutligen hörde mina
stormlöpningar mot dörrn, reste han sig från sia
bädd och gick sådan han var, utan underkläder
och ofvantill endast betäckt af en fin med gröna
sidenband kantad nattröja, till sin dörr, den han
♦ X
öppnade och efterfrågade orsaken till bullret.
Gubben, som nu äfven fick se denna sansculotte
utkomma ur sin förmenta jungfrubur, reste sig ånyo
i yttersta vredesmod, fattade honom i armen och
slängde honom likt ett barn utåt golfvet; men ej
nöjd derraed, begagnade han tillfallet, då
Thrazenberg, som hörde mina rop, och for att befria
mig, aflyftat haken, samt inskuffade äfven honom.
Han måste således äfven in, och lika fermt som
förra gången, fick gubben igen dörrn samt haken på,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
