Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hopp att hli inbjuden på frukost, den jag nu
rätt väl kunnat behöfva; han helsade med en
bugning artigt igen och bjöd mig en pris snus. På
min fråga, om jag hade äran tala vid brukets
ägare, svarade han: "en dåre kan fråga mer än sju
vise kunna besvara.” Dessa ord gåfvo mig ej hopp
om någon frukost, och i harmen öfver ett så
föga gästfritt bemötande, ropade jag: ”kyss mig på
örat, herre!” Detta, som jag trodde skulle förarga
honom, hade en alldeles motsatt verkan, och han
började att hjertligt skratta. Imellertid
återvände jag till min släda, satte mig i och frågade
skjutsbonden: "är den der patron här?” ”Nej,”
svarade han, ”det är en gammal herre, som säges ha
varit prestlärd i sin ungdom; men han lär ha
förläst sig och är nu litet underlig.” Denna
upplysning försonade mig åter med mannen och gaf
mig hopp att ej på alla ställen möta så ogent
och underligt folk. Jag fortsatte imellertid min
resa, öfverläggande i mitt sinne huru jag i
Nor-rige skulle, till nytta för mig, kunna använda mitt
pund och mina kunskaper. Utan att något
anmärkningsvärd t föreföll, tillryggalade jag den
återstående vägen i största hast, så att jag redan
sjelf-va julaftonen anlände till Håns gränsetull, der
man behöll det uppvisade passet till dess jag
skulle komma tillbaka; men då jag väl kommit så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
