Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Höjden af mitt elände kan ej fattas af den
fattigaste tiggare; ty vanan har härdat honom.
Att mina stöflor hlifvit genomblötta, är naturligt;
de förut ömma fotterna uppsvullnade nu, och jag
insåg ingen utväg att framsläpa mig längre. En
hy eller bondgård hade jag redan på afstånd
upptäckt och önskade komma dit. Jag ansträngde
alla mina krafter och lyckades att nå målet. Jag
inträdde i den första stugan och anhöll om
natt-qvarter, hvilket med vänlighet och välvilja
bifölls. Herre Gud! sade jag för mig sjelf, hur
mången gång har jag ej på stora egendomar i
Sverige hört nattqvarter vägras åt den
behöfvan-de. Aldrig (det må lända till min fädernebygds
heder) har jag dock på någon herregård i
Småland hört nattqvarter nekas en grefve, tvertom:
egendomsägaren är merendels uppmärksam på
sådana herrars ankomst till trakten och utber sig
vanligen ett besök, hvaraf han ej liar någon nytta.
Vådan af att den fattige kan medföra smittor eller
insekter, erkänner jag; men jag har förnummit
alt grefven lika väl kan medföra båda delarna.
Husfadren i den stuga jag inträdt, en mer
än <70 års man, med hvitt skägg och en liten
kullrig mössa på hufvudet, satt, jemte hela
släg-ten, och gjorde sitt aftonmål vid eldskenet. En
gammal qvinna, förmodligen hans hustru, syntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
