Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast af ålderdom vara sängliggande, emedan
hon, skrynkorna oberäknadt, hade en frimodig
uppsyn. Sonhustrun, som under ett randigt
ull-förkläde förrådde, att hon snart skulle öka
familjen med en ny planta, oaktadt flera barn
om-gåfvo henne, och ett dito låg i ett slags vagga
och sparkade med nakna ben (jag observerade ej
om det var gosse eller flicka), syntes desto
raskare och lika frimodig. Hennes man var det ej
mindre. Detta beskedliga folk hyste mig
gästfritt, erbjöd mig mat, och till höjd af min lycka,
hytte den yngre mannen sig till mina pjaskiga
stöflor emot ett par gröfre med trädbottnar
försedda och för min vandring mera passande.
Sedan bytet skedt, och jag värmt den ena foten
efter den andra för brasan, an vistes mig en vrå
till hvilorum, visserligen längst ner i stugan;
men här var ingen svensk riksdag, der
ridderska-pet och adeln har första rummet och bonden det
nedersta.
Utan något egentligen anmärkningsvärdt
ankom jag i mina nya skoplagg, likt mästerkatten i
stöflor, till Christiania på förmiddagen,
annandag Påsk, der mitt logis hlef, likasom i de förra
städerna jag passerat, hos en Svensk, vid namn
Lindgren, hvilken var Inspektor hos Kammarherrn
Bernt Anker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
