Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sänd, och med sina fingrar på hostian Tar han
Beredd att intyga verkligheten af hvad jag
upp-gifvit. Landshöfdingen yttrade då för andra
gången sitt ”ja så!” och då nu ingenting kunde utrönas
förblef åter allt i sitt fordna skick. Jag hade
tillbragt mer än tre månader i staden, då det
tredje och svåraste förhöret företogs, hvars
slutliga resultat blef bekännelse; ty då, i kraft af från
regeringen ankommen kungörelse, ingen okänd
utlänning hade rättighet att uppehålla sig i riket,
nödgades jag fram med sanningen, den jag utbad
mig att i ett enskilt samtal, utan kansliförhör, &
meddela Landshöfdingen. Han tillät detta, och
sedan jag ödmjukt anhållit om förlåtelse for mitt
förhållande och uppgifvit orsakerna dertill,
berättade jag honom, oförstäldt och i korthet, mina
öden. Oaktadt han synbart förvånades öfver den
hastighet, hvarmed jag, på ett, såsom, jag hittills
låtsadt, obekant språk, förklarade mig, yttrade
han endast: ”Detta hade ni så gerna strax kunnat
säga mig.” Han lofvade att ej yppa hvad jag
önskade fördoldt, och denhe man, äfven en af de
verkligt aktningsvärde, lofvade icke hvad han ej
ernade hålla. Han till och med tillät mig att få
uppvakta honom, för att vid något tillfälle
afläg-ga en utförligare berättelse om mina äfyntyr,
hvilket ännu mer hos stadens invånare stadfästade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
