Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Storm i skärgården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riga till Viborg med korn och ärter, sprungit läck och
sökt skydd i lä för Jussarö, men därvid mist rodret och
drivit på de överallt i denna farliga skärgård lurande
grunden.
Sjömän äro sig lika överallt och i alla tider: när
de tre Rigamatroserna åter befunno sig torra och mätta
i den varma stugan, sträckte de ut sina trötta lemmar
på halmbäddarna och slumrade sorglöst, utan vidare
tanke på dagens skeppsbrott eller den föregående
nattens ansträngningar.
Medan Tovöfolket sålunda visade sin gästfrihet mot
de skeppsbrutna hade värden i huset, Nils Andersson,
med sin förut nämnde notkarl Simon begivit sig
ut till stranden till det mera inbringande och i deras
mening lovliga arbetet att bärga vad de förmådde från
det förolyckade fartyget och behålla detta byte som
god pris. Strandrätten var då ännu ansedd såsom ett
lagligt näringsfång bland alla kustbor, och om man
på finska kusten icke just formligen bad »vår Herre
välsigna stranden», så är det mer än troligt att den
hederlige Nils Andersson och hans medhjälpare visade
minst lika mycket nit att plundra de skeppsbrutnas
egendom, som de förut varit nitiska att bärga deras liv.
Tovövärdinnan, som bar det vackra namnet Agneta,
skulle icke varit kvinna och nyländska, om hon icke
begagnat tillfället att anställa en mönstring med de tre
av hennes gäster, som ännu höllo sig vakna. En av
dem, en lång, mager, äldre man, klädd i brun rock
och bruna underkläder, satt tigande framför elden,
medan hans kloka och skarpa grå ögon spejade kring
med oroliga blickar. Den andre av passagerarna var
en snedvuxen pojke om sexton eller aderton år, med
svart hår, plirande ögon, buktig näsa, och i värdinnans
föreställning påtagligen en tattare, så mycket mer som
hans långa fingrar och en nästan fågelartad, trippande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
