Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Vinterafton i ödemarken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är starkare än alla, konungar, än vidare sända oss
hjälp i den rätta stunden?
Vid dessa ord upprycktes dörren och sju beväpnade
män, betäckta med snö, stövlade in i stugan. De förklarade
sig vara, konungens folk och fordrade fri förtäring,
härbärge för natten och hästar på morgonen för
sin vidare fortkomst. Suckande framsökte hustrun
gårdens knappa matförråd och anrättade utan gensägelse
ett kvällsmål för de objudna gästerna. När
dessa ätit sig mätta ville de ha öl, och öl fanns icke,
varefter de utforo i skymford och med egenhandsrätt
undersökte skåp och källare. Allt detta hade gårdsfolket
tåligt fördragit, men när två av gästerna ytterligare
tilläto sig ett grovt skämt med gårdens döttrar,
svek Josefs tålamod och hans seniga knytnäve sträckte
dessa två våldsverkare till golvet. Nu blev den fredliga
stugan skådeplatsen för ett av de våldsamma och
stundom blodiga uppträden, som då voro alltför vanliga,
när ett tålmodigt folk uppreste sig mot ett laglöst
godtycke. Josef hade, efter en hård strid, blivit
övermannad, slagen och bunden, hans gamle fader hade
förgäves sökt att med darrande hand spänna den länge
förrostade bågen; hustrun hade beväpnat sig med en
såstång och försvarade med en björninnas raseri sina
döttrar, som sökt sin tillflykt i ett hörn av stugan.
Ingen hjälpare fanns att anlita; var skulle han sökas
på en mils avstånd i yrväder och vintermörker? När
då kvinnan såg sin man bunden, svärfadern maktlös
och döttrarna värnlösa mot övervåldet, brast hennes
förtröstan och hon utropade:
– Var är nu den hjälpare, fader, som du åkallar?
Var är nu den starke Gud, på vilken du tror?
– Det är skrivet, sade den gamle, bortkastande
bågen, då de rättfärdiga ropa, så hörer dem Herren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
