- Project Runeberg -  Ungdomsdrömmar /
81

(1912) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. En sammansvärjning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

värmer mina fötter vid elden! Gikten, min nådiga,
gikten! Ja, när man, som jag, har slitit mycket ont i
krig, kännes det efter på gamla dagar.

Inseende omöjligheten att ställa honom i täten för
sammansvärjningen, nödgades fru Karin själv taga till
ordet och uppmana de hedervärda gästerna att sig
emellan utse en talman för sammankomsten.

I den förlägna tystnad, som följde fru Karins uppmaning,
hördes äntligen en röst från yttersta ändan av
salens långa ekbord, där en man i ryttarekappa hittills
varit flitigt sysselsatt med en skinka och en
mugg öl.

– Om jag får taga mig den dristigheten att tala ur
skägget, yttrade denne man, i det han med välbehag
avtorkade mustascher och pipskägg med bordduken,
så finnes här ibland oss en karl, som kan prata omkull
vilken biskop som helst och högvördiga konsistorium
med; men eftersom han är mera slängd i alla världens
andra tungomål än i vårt, så kunde jag kanske duga
till talman i hans ställe, alldenstund jag är hans ovärdige
tolk. För resten heter jag Ivar Bertilsson, kvartermästare,
till ers nådes tjänst.

– Tala! sade fru Karin, föga nöjd med början av
denna sammankomst.

– Nå, eftersom jag fått ordet, vill jag säga det
rent ut, att en så god skinka som denna Kurjalaskinka
och ett så gott öl som detta Kurjalaöl skola sökas förgäves
i Tavastland och Nyland, om icke på Svidja. När
jag var där i höstas, sade de mig, att salig kung Johan
alltid drack Svidjaölet hellre än något annat och alla år
beställde en skeppslast därav för sin egen kungliga mun.

– Till saken! avbröt honom fru Karin.

– Jag tänkte just komma till saken, ers nåd! Efter
nu salig kung Johan var en sådan vis och berömlig
konung, att han förstod sätta värde på finskt öl och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:03:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ungdomzt/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free