Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. När konungen var sin faders son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ståthållaren gav en befallning, och snart infördes
under bevakning en med tunga bojor belagd äldre man
i ryttaredräkt, en Herkulesgestalt med ett frimodigt
och jovialiskt utseende.
– Ditt namn?
– Ivar Bertilsson, kvartermästare i kunglig majestäts
tjänst den tiden herr Klas Fleming förde regementet
i landet, men sedan benådad, jämte många andra
ärliga gossar, vid eders majestäts lyckosamma uppstigande
på tronen.
– Så? Och du har brukat min nåd till att stämpla
mot min regering? Du har låtit skicka dig av de
polske till att uppvigla folket och att utsprida förrädiska
plakater i landet?
– Med förlov, ers majestät, en fattig karl har
inte råd att bestå sig mer än en Gud, en kung och
en tröja. Jag är en kronans hund; när man säger
till mig: apporte! så resonerar jag inte.
– Gott. Du skall också bli hängd som en hund.
Vem var din huvudman här vid stämplingarna?
– Ännu i går skulle jag förr låtit rycka tungan ur
halsen på mig, innan jag sagt hans namn, men i natt
låg jag och frös i slottstornet och fick tid att betänka
mig. Ivar Bertilsson, sade jag till mig själv, vad
pocker har du för tack för att du varit en stövare åt
Sigismundus? Rätt som en fähund här du smugit dig
genom landet och slitit ont, men vad gott har du av’et?
Jo, tom mage och tom pung. Hundra gyllen skulle du
få i månaden och har icke fått femtio på ett halvt år.
Stallmästare skulle du bliva i Warschau, men har icke
en hästkrake här i landet, utan får lunka till fots genom
kärr och mossar. Galgen blir din lön, Ivar Bertilsson;
nej, då kan du hellre tjäna Gustavus, om han
behöver en gammal pojke, som luktat krut i fem och
tjugu år. För si, vad nu anbelanger den stora äran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
