Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Sista kapitlet: om ungdomsdrömmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gustavus Adolphus, vars tecken mäster Tycho redan i
mina unga dagar såg på himmelen i den stjärnbilden
Cassiopea. Han skall göra’t.
– Sade jag icke rätt, fader? Ert tal är som när
man drömmer vid aderton år. Men ni säger intet om
er själv. Och jag har dock en gång hört er drömma
om ett högt, härligt torn, där stjärnhimmelen låg utbredd
i sin klarhet så nära framför er, att ni nästan
kunde omfamna skapelsen. Jag har hört er drömma
om de skönaste instrumenter, vilka människans snille
uppfunnit för att utforska rymderna, och de voro edra.
Ni var ung, ni var rik, och ni riktade stjärnkunskapen
med de mest förvånade upptäckter. Under edra fötter
låg världen, och över er stod endast Herren Gud.
– Ja, så var det, så syntes det mig, sade den,
gamle mästaren tankfull. »Allt detta vill jag giva dig,
om du faller ned och tillbeder mig.» Men lovad vare
Gud, att jag från dessa frestande drömmar uppvaknade
gammal och glömd i min fattiga koja, vid mina bräckliga
hemgjorda rör och cirkelmått. Ho är jag, Herre,
att jag vill mästra din skapelse? Var var jag, när
morgonstjärnorna lovade dig?
– Därför att ni är ödmjuk, fader, har dock Herren
givit er profetians ande och vishet att läsa stjärnornas
skrift. Ni kan icke förneka Guds gåvor. Vad säger ni
om er själv?
– Jag är den myran, till vilken Herren sade:
gack, drag ditt strå, och bliv förgäten! Jag är i dag
en profet, och ingen tror mig; jag är i morgon borta,
och ingen minns mig. Kanske skall efter långa tider
någon enslig vandrare stanna om kvällen på bergen vid
Pojo vik, tänka på någon gammal saga ifrån sin barndom
och säga till sig själv: här vandrade i forna
dagar en man, som trodde sig kunna läsa Guds skrift
på himmelen. Jag har glömt hans namn; han levde i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
