Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levande och livlöst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det kan emellertid i vissa fall vara svårt att på grund av rörelse
strängt skilja mellan levande och livlöst. Rörelse är nämligen
långt ifrån något allmänt kännetecken på liv. Rörelse äger den
böljande vågen, det framilande molnet, den flammande elden,
lokomotivet, men fördenskull säga vi dock icke, såsom urmänniskan
och vilden, att de ha liv. Å andra sidan finnas levande
väsen, men i synnerhet grodder av sådana, vilka man först efter
den sorgfälligaste iakttagelse eller icke alls kan tillerkänna de
särskilda egenskaperna hos ett levande väsen.
Den gamle holländske forskaren Leeuwenhoek (f. 1632,
d. 1723) gjorde redan den högeligen sällsamma iakttagelsen, att i
dammet i takrännor finnas små djur, som fullständigt kunna
intorka utan att mista förmåga att, då de fuktas med vatten,
åter vakna till friskt liv. Detta förhållande har sedermera
bekräftats av många iakttagare och alltid noga beskrivits. Det är
icke heller svårt att övertyga sig om dess sanning. Avskrapas
från en gammal takränna eller från den mossbelupna sidan av
gamla trädstammar litet av den skorpa, som täcker dem, och
hälles rent regnvatten över det torra pulvret, så kan man ofta
redan efter ett par timmar under mikroskopet se ett antal små
djur, som livligt krypa omkring mellan gyttjepartiklarna. Mestadels
tillhöra dessa små djur hjuldjurens eller rotatoriernas grupp,
vilkas likt en kikare utdragna kropp i sin främre ända äger ett
med tjocka flimmerhår besatt rörelseorgan, som på grund av
flimmerhårens skenbara hjulartade rörelse betecknats såsom
hjulorgan (fig. 2). Men jämte rotatorier finnas också s. k.
trögdjursspindlar eller tardigrada, klumpiga, med fyra par korta
fotstumpar försedda spindelartade djur, vilka liksom
rotatorierna äro försedda med nervsystem, matsmältningsapparat
o. s. v. (fig. 3). Så länge dessa sällsamma djurformer befinna sig i
vattnet, utveckla de alla livsyttringar på samma sätt som andra
djur. Men isolerar man dem och låter dem långsamt torka på
en glasskiva, så ser man, att deras rörelser, i samma mån vattnet
avdunstar, bli allt trögare och långsammare till dess att de
alldeles upphöra, så snart vattendroppen fullständigt försvunnit.
Kroppen skrumpnar då småningom helt och hållet ihop, huden
blir skrynklig och bildar veck; djurets form förändras ända till
oigenkännelighet, och någon tid efter djurets hoptorkande kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
