Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikroskopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta på den hinna, i vilken synnervens fina förgreningar
utbreda sig, d. v. s. på den s. k. näthinnan, en bild av föremålet.
Vi se detsamma, d. v. s. den retning ljusstrålarna framkalla
i synnerven, då de träffa denna, ledes av synnerven till synsinnets
säte i hjärnan, där den uppfattas såsom bild. Vi se sålunda i
själva verket med vår hjärna, och avbrytes förbindelsen mellan
synsinnets säte i denna och synnervens förgreningar i näthinnan,
uppstår ingen bild, vi se ingenting och ha blivit blinda, fastän
synsinnets säte i hjärnan fortfarande är alldeles oskadat.
En ljusstråle, som från ett ämne, ett s. k. medium, detta må
utgöras av vilken genomskinlig kropp som helst, intränger i ett
annat medium, som icke har samma täthet som det förra, avledes
ur sin raka linje, den brytes. Sticker man t. ex. en käpp i klart
vatten, ter sig käppen som vore den avbruten på det ställe där
luften och vattnet sammanstöta. Denna ljusstrålarnas egenskap
att brytas begagna vi till att stärka vår synförmåga. Av det
dagliga livets erfarenhet veta vi, att en kropp förekommer
oss desto större, ju närmare vi befinna oss densamma. Vi
bedöma nämligen delvis ett föremåls storlek efter den synvinkel,
under vilken vi se detsamma, och förstå med föremålets synvinkel
den vinkel, som bildas av linjerna från ögat till föremålets
ytterpunkter. Det är klart, att denna vinkel är desto större, ju
närmare föremålet är oss. Vilja vi fördenskull undersöka ett
föremåls enskildheter, närma vi det ögat, varigenom de
synvinklar, under vilka vi se dess minsta delar, växa. Det avstånd,
varpå vi kunna tydligt se ett föremål, har emellertid en gräns.
Finnes föremålet mycket nära ögat, se vi det icke längre tydligt;
ett normalt öga ser det sålunda icke skarpt, om föremålets
avstånd är mindre än 41,8 centimeter.
Denna brist avhjälpes av förstoringsglasen, i vilka vi kunna
betrakta föremålen så nära ögat, att detta eljest fullständigt
nekar oss sin tjänst.
Det enklaste instrumentet är luppen, som icke är annat än en
bikonvex, d. v. s. på sina båda ytor kullrig lins, en s. k.
samlingslins, med infattning och skaft. Fig. 7 åskådliggör tydligt
verkningssättet hos en sådan lupp. Är AB i figuren ett föremål och
F1 och F de båda brännpunkterna – d. v. s. de punkter, som
utgöra medelpunkterna i de cirklar, av vilka linsernas kullriga ytor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
