Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De oändligt små levande väsendena - Klyvsvampar, bakterier, schizomyceter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
länge varit delade, och ännu har man i denna fråga icke kommit
till ett slutligt resultat. I själva verket kunna många också
lika väl föras till djur- som till växtriket och intaga sålunda en
ställning, som berättigar dem till en plats i vilketdera riket som
helst. Eljest skiljes mellan urdjur, protozoer, och urväxter,
protofyter. Den utmärkte zoologen prof. Ernst Hackel (f. 1834)
sammanfattar båda avdelningarna i ett särskilt rike och kallar dem
protister. I detta rike har såväl växt- som djurriket sin
gemensamma rot, från vilken de utgått såsom två olika grenar, vilka
under sin utveckling skilt sig alltmer från varandra och
utbildat sina olika alltmera skiljaktiga och fullständigade typer.
Till protofyternas stora avdelning räknas i förta rummet de
s. k. klyvsvamparna, även kallade bakterier, Schizomycetes,
såsom deras vetenskapliga namn lyder.
Hithörande levande väsen (fig. 13) äro mikroskopiskt små,
mestadels färglösa växter, bestående av en enda cell med ett
mestadels likartat innehåll. De äro antingen orörliga, eller ock kunna
de tidtals röra sig i de vätskor, i vilka de finnas, och dessa rörelser
utföras då medelst gissel eller cilier, som finnas vid ändarna av
cellkroppen eller på andra delar av denna. Ofta röra sig
bakterierna oregelbundet dallrande fram och tillbaka, men ofta också
slingrande, glidande eller krypande; och medan somliga former
flytta sig helt långsamt, skjuta andra blixtsnabbt över
mikroskopets synfält.
Till sina former likna bakterierna klot och små stavar, äro
trådformiga eller spiralvridna, varför man liknat dem vid
biljardbollar, blyertspennor eller korkskruvar. Även deras
storlek är mycket olika. De klotformiga bakterierna ha
mestadels en genomskärning av endast 0,001 millimeter, men sådana
finnas också, vilka mäta endast 0,002 millimeter i
genomskärning. Bakterier, som mäta 0,05 millimeter, kunna sålunda
betraktas såsom jättar i sitt slag. Många sjukdomsalstrare, vilka,
att sluta av deras verkningar, tillhöra bakterierna, gå emellertid
genom de porösa massor, som tjäna till bakteriefiltrer, och på
grund härav antager man, att ändå mindre former finnas, vilka
icke kunna upptäckas ens med det bästa mikroskop. De flesta
stavbakteriers tjocklek är icke heller större än klotbakteriernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
