Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skruvbakterierna - Trådbakterierna - Strålsvamp - Svavelbakterierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
50
I flod- och dricksvatten finnes ett stort antal till
skruvbakterierna, Spirillaceae, räknade arter av släktet Microspira, vilka precis
se ut som den illa beryktade kolerabacillen, Microspira comma,
men likväl äro fullkomligt oskadliga. Kolera- eller kommabacillen
är däremot hela gruppens farligaste representant. Före år 1823
hade man icke haft kännedom om någon betydligare
koleraepidemi, men sedan dess och till den senaste svåra epidemien i
Hamburg (1892-1893) ha sex stora utbrott av kolera
förekommit. I alla dessa fall tyckes sjukdomen ha införts till Europa
från Gangesdeltat, där den är inhemsk. Detta förhållande
måste förefalla så mycket anmärkningsvärdare, som samfärdseln
mellan Indien och södra Europa både i forntiden och under
medeltiden var mycket livlig, i synnerhet under medeltiden, tack
vare arabernas och Venedigs handelsföretag. Och ändå borde just
södra Europa, då liksom nu, genom sitt varma klimat ävensom
på grund av befolkningens sorglöshet ha erbjudit kolerabacillen
en förträfflig jordmån för sin utveckling.
Till de s. k. trådbakterierna, som utmärkas genom trådformiga,
av en mer eller mindre tydlig geléslida omgivna kolonier, höra
filttrådbakterierna, av vilka en art, Streptoihrix leproides på
senaste tiden påståtts vara upphov till spetälska.
Brunnstråd-bakterien, Crenoihrix polyspora, finnes ofta i vattenledningar och
brunnar i sådan mängd, att rören fullständigt tillstoppas.
Boskapen och tyvärr även människan angripas av den
farliga sir ålsvamp en, Actinomyces bovis, som sätter sig
företrädesvis i ihåliga tänder och därstädes utbreder sig strålformigt,
genomsättande hela käken, och hos människan även kommer i
magsäck och lungor samt orsakar döden av den under namn
av aktinomykos bekanta sjukdomen. Man anser, att
strål-svampen finnes på gräs- och sädesstrån och, då dessa tagas i
munnen, inkomma i människans och boskapens organism.
Två grupper av bakterier ha förmåga att bokstavligen äta
järn och svavel och ha fördenskull fått namn av järn- och
syayel-bakterier. Under namn av Leptothrix ochracea har man sålunda
beskrivit en järnbakterie, som bebor vatten på sänka ängar och
myrar och i detta oxiderar den lösta kolsyrade järnoxidulen till
järnoxidhydrat eller rost, som utfälles i celltrådarnas skidor samt
på detta sätt ger upphov till ängs- och myrmalm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
