Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiselalger - Kolonier - Vilosporer - Diatoméer i jordskorpan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyckas avse att förskaffa algen de för dess trevnad lämpligaste
ljusförhållandena, enär algen alltid uppsöker en för densamma
bestämd viss belysning.
Genom att utskilja ett geléartat ämne kunna cellerna häfta
ihop sig till kedjor (fig. 60), eller bilda särskilda geléstjälkar, på
vilka ofta hela kolonier vagga som blad på månggreniga träd
(fig. 63). Vanligen sitta dessa kolonier på stenar, i vattnet
nedsänkta trästycken eller på trådalger i täta mattor. Medelst
utskiljande av en slemmantel eller utspända gelétrådar hålla sig
en del kiselalger också svävande i vattnet. Även vid cellernas
fortplantning tjänstgör denna geléavsöndring såsom skydd mot
störande inflytanden.
Liksom cellen endast kan växa därigenom att dess båda
halvor ryckas alltmera i sär, så kan också celldelningen, genom
vilken kiselalgerna fortplanta sig, endast försiggå i denna riktning.
Därvid måste dottercellernas membran alltid bli något mindre
än modercellens, så att vid fortsatt delning de yngre
generationerna bli allt mindre. På denna fortgående förminskning göres
emellertid slut genom en föryngringsprocess, som antingen
försiggår på könlös väg eller genom sammansmältning av två celler.
Det väsentliga därvid är, att i båda fallen skalen avkastas och de
fria protoplasmamassorna utan befruktning eller efter densamma
förstoras och omgivas av en fin kiselhaltig hinna, inom vilken den
nya generationens celler bildas. Även s. k. vilosporer
förekomma, mest hos de i havet fritt flytande formerna.
Tack vare sitt kiselpansar ha diatoméer bevarats såsom
försteningar från äldre geologiska tider. Man finner följaktligen
diatoméernas skal icke blott på havets och sjöarnas botten, utan
även i nästan all tillsvämmad jord, t. ex. i Nilens gyttja. I
synnerhet bestå de diluviala kiselgurlagren stundom nästan
uteslutande av diatoméernas skal och dessa göra, att många dylika
lager, t. ex. det under Lüneburgerhedens sand befintliga lagret,
användas såsom isoleringsmaterial och till beredning av dynamit,
som i själva verket icke är annat än med nitroglycerin
genomdränkt och pressad kiselgur. Den stora tyska rikshuvudstaden
Berlin vid Spree reser sig till en del också på ett genom sin
rörlighet och löshet för byggnadsändamål mycket besvärlig, ända till
30 meter tjock avlagring av diatoméer, och liknande lager finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
