Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla / 115 (1914) Author: Oscar Heinrich Dumrath Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kiselsvampar - Glassvampar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kiselsvampar. – I många kiselhaltiga avlagringsprodukter,
men i synnerhet i de från kritan bekanta flintstensknölarna ha
jämte radiolarier och diatoméer även kiselsvampar, vilkas inre
vävnad fylles av kiselnålar, varit verksamma såsom stenbildare.
Under jordens äldre perioder voro dessa organismer icke blott
mångfaldigare till sina former, utan också mycket talrikare än i
nutiden, under vilken de i några få, men sällsamma arter dragit
sig tillbaka till havsdjupen.


Fig. 65. Skelettstycken av svampar, 1 hornfibrer hos en badsvamp,
2–7 kiselnålar av olika svamparter.

Den vita skrivkritans flintstenar bestå företrädesvis av
svamparnes kiselnålar (fig. 65). Då man i mikroskopet undersöker
det vita överdrag,
som täcker dem,
ser man tydligt,
att flintspillrorna
uteslutande bestå
av dylika
svampknölar, som i det
yttre lagret bibehållit
sig ganska
bra, men inåt
hoppressats till tät
flintsten och
fördenskull äro
oigenkännliga. Engelska forskare ha i en enda dylik flintknöl
från övre kritans tid funnit icke mindre än 32 släkten och 38
arter kiselsvampar, sålunda en i jämförelse med nutidens
fattigdom överraskande rikedom på former från en tid, som, geologiskt
sett, icke är så särdeles avlägsen från vår egen, enär svamparna
torde ha levat endast för omkring 10 millioner år sedan.

Av nu levande former ha djuphavsundersökningarna bragt i
dagen de s. k. glassvamparna (fig. 66), vilka med flera
representanter ha en vidsträckt utbredning på de stora djupen och vilkas
skelett utgöras av på mångfaldigt sätt formade samt på det mest
olika sätt grupperade och med varandra sammanvuxna
kiselnålar.

Av dylika svamparnas kiselnålar bestå icke blott de i
Englands och Irlands kolsystem förekommande kiselbäddarna, utan
till stor del även motsvarande bildningar på Spetsbergen. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>