Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organismers inverkan på stenar - Stendadeln, skeppsmasken, borrmusslan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
125
tillväxt i spetsen delvis ganska mäktiga kalktufflager, såsom
vid Cannstatt i Wurtemberg ävensom i Thuringen och
annorstädes. På samma sätt är det också företrädesvis alger
ävensom mossarter av släktena Hypnum och Fissidens, som beröva
den dubbelt kolsyrade kalk, varpå Anios tillflöden äro så rika, dess
kolsyra och därigenom betinga den fällning av kolsyrad kalk, som
bildar och ständigt ökar de klippiga travertinavlagringarna i
Tivolis omgivning på Sabinerbergens västra sluttningar.
Fig. 71. Borrmussla, Pholas, i sitt borrhål i kalksten.
Genom att sönderdela svavelhaltiga organiska mossor, men i
synnerhet havsvattnets sulfater, bereda slutligen också bakterier
vätesvavla. Denna gas ,kan i havsbäcken, i vilkas djup vattnet
stagnerar, såsom i Svarta havet, hopa sig till den grad, att intet
organiskt liv kan förekomma därstädes.
På ett helt annat sätt yttrar sig borrmusslornas (fig. 71)
verksamhet på stenen. Dessa musslor, till vilka räknas Stendadeln,
Lithodomus lithophagus, jämte medlemmarna av familjen
Pho-ladidoe, såsom den illa beryktade skeppsmasken, Teredo fatalis,
och den egentliga borrmusslan, Pholas, borra hål i havsstrandens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
