Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havet - Djuphaven - Vågornas tryck vid storm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
131
djuphaven. Vid gränsen mellan grundhavet och djuphavet
stupar vanligen också fastlandssockeln tvärbrant ned i det senare
och når oftast mycket stora djup, där höga bergskedjor sträcka sig
längs kusten.
Genom den gyttja, floderna föra med sig och avlagra i havet,
utbygges småningom å ena sidan landet i havet, medan å andra
sidan havet längs kusterna på en sträcka av mer än 260,000
kilometer överallt äter sig in i land. Då vågorna piskas av
stormen och av denna vräkas mot en brant kust, måste denna
Största landmassa. Största vattenmassa.
Fig. 72. Landets och vattnets fördelning på jorden.
enligt av Th. Stevenson företagna mätningar ofta uthärda det
oerhörda trycket av mer än 30,000 kilogram på varje
kvadratmeter. Så starkt var nämligen det tryck, som Stevenson
medelst en dynamometer lyckades uppmäta vid orkaner på
Britan-niens Västkust. Block av ända till 7 tons vikt kastades härunder
av vågorna upp på stranden.
Det är klart, att vågorna under dylika omständigheter kunna
utföra ett mäktigt förstöringsarbete. Också finnes ingen strand,
av huru hårt material den än må bestå, som i längden förmår
motstå deras nedbrytande verkningar. Så långt kustbranterna
nås av vågorna, grusas de fördenskull också och falla sönder
under dessas oemotståndliga makt, och i motsvarande grad in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>