Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidvattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
143
M vara månen och E jordens medelpunkt. Som attraktionen
står i omvänt förhållande till kvadraten på avståndet, så
attraherar månen de delar av jorden och oceanerna, som ligga
densamma närmast, mer än jordens medelpunkt och denna mer
än de längst bort från månen belägna delarna. Låt i fig. 78
C, E, D föreställa jordens tre nämnda punkter, på vilka månen
utövar sin dragningskraft. Som månen attraherar E mer än D,
så strävar den att draga E från D och sålunda förstora avståndet
mellpn D och E. Men då månen å andra sidan attraherar C
mera än E, så söker den också förstora avståndet mellan C och E.
Som jorden är en fast kropp, gör den emellertid motstånd
mot månens dragningskraft, medan däremot det lättrörda
vattnet giver vika för densamma, och på detta sätt uppstår er
A
Fig. 78. Jordens och månens ställning vid ebb och flod.
flodvåg, som uppvälves såväl på den mot månen vända sidan
av zenitfloden som på den frånvända sidan av nadirfloden. Vid
samma tid inställer sig sålunda på en ort på jorden och på
den diametralt motsatta orten flod, medan vid de båda mellan
dem belägna punkterna (A och B) ebb råder. En punkt på
jorden G roterar i förhållande till månen under omkring 248/4
timmar kring medelpunkten E, varför också under denna tid genom
de med C B D A betecknade faserna två gånger flod och två
gånger ebb inträda för orterna. Som dessutom manér till följd av
rörelsen i sin bana kring jorden i medeltal går upp, passerar
meridianen och går ned ungefär tre kvarts timme senare för varje dag,
så försenas också tidvattnet för varje dag med månfördröjningens
storlek, varför också tidvattnet - engelsmännens tides - alltid
inträffar på en viss ort, så snart månen befinner sig i närheten
av samma punkt på sitt dagliga (skenbara) omlopp.
Lydde vattnet genast månens dragningskraft, skulle alltid
vara flod, då månen går genom meridianen, och alltid ebb, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
