Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidvattnet - Hamntid, establishment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
144
den går upp eller ned. Till följd av vattnets tröghetsmoment
måste emellertid en viss tid förflyta, innan den mycket svaga
kraft, som endast med 0,168 gram på 1,000 kilogram förmår
minska tyngden på vår jord, kan sätta vattnet i rörelse, och då
detta väl kommit i rörelse, framhärdar det en tid i denna, sedan
kraften upphört och redan börjat verka i motsatt riktning.
Hindrades vattnets rörelse icke av något, skulle sålunda
högvatten inställa sig några timmar efter det månen gått genom
meridianen. Nu störa emellertid kontinenter och öar vattnets fria
rörelse och påverka flodvågen i sådan grad, att denna i flera fall
inträder många timmar, ja ofta hela dagar senare.
Av samma orsak som månen frambringar även solen en
flodvåg, men till följd av solens större avstånd från jorden är
kraften, trots solens mycket större massa, mindre, nämligen
blott 4/io av månens. Vid ny- och fullmåne, de s. k. »syzygierna»,
då sol och måne stå i samma linje med jorden, förena båda
kropparna sina krafter, och tidvattnet blir till följd därav också vid
dessa tillfällen ansenligare än eljest. Då uppstår vad man kallar
»springflod». Befinner sig däremot månen i första eller sista
kvarteret, utöva båda krafterna en motsatt verkan på
varandra; ebb och flod bli då mindre än vanligt, och s. k.
»nipp-flod» inträffar.
Den tid, som förflyter mellan månens gång genom
meridianen vid fullmåne och nymåne och högvattnets inträdande, har
fått namn av hamntid, engelsmännens establishment, och är av
särskild betydelse för fartygens in- och utlöpande ur hamnar
med tidvatten.
I bukter, flodmynningar och smala sund, som förbinda större
havsdelar med varandra, uppnår tidvattnet sin största höjd
och mångfald. Med en hastighet, som beror av kanalens djup,
bredd och formen av dess stränder, framgår tidvattnets våg och
sväller, där kanalen starkt sammandrager sig, till en väldig höjd.
Sålunda uppnår den i det inre av den 25 kilometer långa och 6
kilometer breda Fundy Bai, där Codiak River utmynnar, ända
till 21 meter; i östra Patagoniens vikar i närheten av Magalhaens
sund har man uppmätt tidvattensfloder av 18 och 20 meter, i
det inre av Bristolbukten vid Chepstow nära 15, i hamnen Saint
Michel på norra kusten av Bretagne 12 - 15 meter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
