- Project Runeberg -  Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla /
149

(1914) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De oceaniska strömmarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

149

och betydelsefulla rörelser i vattnet, vilka endast kunna
bestämmas genom jämförande värme- och tyngdmätningar samt kemisk
analys av havsvattnet, men av vilka man icke märker det minsta
på havens yta. Då man besinnar, att just dessa stilla och
långsamma massrörelser ombesörja ett utbyte av vatten och värme,
som till sin utsträckning och betydelse omfattar jordens båda
halvklot, så fattar man det hemlighetsfulla, dunkla och
storartade, som den tyske oceanografen Krummel tillskriver detta
förhållande.

Den ständiga ortförändringen hos sina otaliga
vattenpartiklar har havet att tacka för den påfallande likheten i sitt yttre
utseende, i sin sammansättning och sin sälta under alla breddgrader.

Även om havsytan är så glatt som en spegel, förekomma
sålunda strömningar i vattnet, som, fastän omärkliga, likväl ge
sig till känna genom egenskaper, vilka förlänas detsamma av
värme och färg, liksom även av dess kemiska sammansättning.
Vattnet hos varma strömningar är nämligen blått och förblir
blått bredvid den gröna färgen hos ett kallare hav, vari det
utgjuter sig. En ändå bättre fingervisning än värmegraden om
varifrån en vattenpartikel härstammar lämnar vattnets
salt-halt, och slutligen visar mikroskopet flera diatoméer i en droppe
ishavsvatten än i en droppe av golvströmmens vatten, som
flyter alldeles intill detsamma. Även av dessa små levande väsens
närvaro kan man sålunda sluta till strömrörelsen.

Havsströmningarna uppstå av flera orsaker, av vilka den
förnämsta utgöres av den verkan övervägande åt samma håll
blåsande vindar, såsom passaderna och monsunerna, utöva. Vid
den nära beröringen mellan de understa luftlagren och havsytan
ryckas nämligen först de översta vattenlagren med av de över
dem blåsande vindarna. Denna första rörelseimpuls meddelar
sig uppifrån till vattnets undre lager, och då den drivande
luftrörelsen är tillräckligt beständig och kraftig, kan den
ursprungligen endast i ytlagren alstrade strömningen fortplantas på
betydliga djup och slutligen meddela hela vattenmassan sin
rörelse. Passadvindarna motsvaras sålunda av de nordliga och
sydliga ekvatorialströmmarna, som gå i västlig riktning, och mot
övervägande västanvindar svara åt öster riktade strömningar,
på vilka golvströmmen är det mest framträdande exemplet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:04:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/univers/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free