- Project Runeberg -  Universum. Det oändligt stora och det oändligt lilla /
155

(1914) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De oceaniska strömmarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

155

färg avsticker från det övriga havet. Den utgrenar sig i
närheten av Mindanao från den nordliga ekvatorialströmmen,
sköljer Formosas och Japans kuster, bildar därefter en stor båge
åt öster och flyter såsom kalifornisk ström längs Nordamerikas
västkust tillbaka till den norra ekvatorialströmmen. Liksom
golvströmmen har även Kuro-Schio vid Japans kuster en
temperatur, som med 5-10° C. överstiger omgivningens.

Söder om den södra ekvatorialströmmens vatten härskar den
från väster till öster riktade antarktiska strömmen, och i den höga
norden går norr om den sibiriska kusten från öster till väster en
ström till nordöstra Grönland, följer därpå Grönlands östkust
till dess att den försvinner vid Grönlands sydspets. Från
Baffins bay utgår en andra polarström, kallad »the cold wall»,
och följer Nordamerikas östkust. En dylik polarström, som
börjar vid Behringssund och Okotska havet, avkyler den
östasiatiska kusten. Där dessa strömmar framgå, avkyla de
luften och göra de angränsande landsdelarnas klimat kallt. Den
kalla strömmens temperatur vid kusten av Peru utgör sålunda
15 -16°, medan det omgivande havet har en temperatur av
28° C. Polarströmmen vid Nordamerikas östkust, den s. k.
»Labradorströmmen», sänker betydligt temperaturen därstädes.

Där två hav med vatten av olika täthet, med andra ord olika
sälta, stöta intill varandra i ett smalt sund, uppstå
strömningar, i det att de tyngre vattenlagren sjunka och därvid trycka
undan de lättare, vilka uppstiga och utbreda sig på ytan.
Sålunda flyter i Kattegat Östersjöns lättare vatten ovanpå och
tilltager endast långsamt genom diffusion i sälta, medan
Nordsjöns saltare vatten längs bottnen intränger i Östersjön och
därstädes bildar kilformiga utlöpare, vilkas tungor sträcka sig
långt in i Östersjöns västra del.

Samma förhållande råder vid inloppet till Medelhavet i
Gibraltar sund, där likaledes en strömning med, alltefter
vindriktningen, 3 - 8 kilometers hastighet i timmen intränger från
Atlanten med jämförelsevis mindre salt vatten, medan på större
djup däremot en på Medelhavets starkare avdunstning
beroende saltrikare motström genom sundet går ut i Atlanten, vars
ytliga ström fortsattes längs den nordafrikanska kusten till
Cypern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:04:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/univers/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free