Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livet i havet - Alger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
176
I allmänhet äro algerna, liksom landets flora, mångfaldigast
utvecklade i de tropiska haven och avtaga i artantal småningom
mot polerna, ehuru de även i de hav, som omgiva dessa,
förekomma talrikt nog. Sålunda beskriver t. ex. den svenske
forskaren Kjellman, f. 1846, d. 1907, icke mindre än 260 arter från
sin vistelse på Spetsbergen och sitt deltagande i
Vegaexpeditio-nen, och i norra delen av Stilla havet kring Sitka i Alaska, liksom
i södra delen av Atlanten kring de i närheten av Kap Horn
belägna Falklandsöarna kunna stora submarina algskogar iakttagas.
Även bland algerna gör sig det mycket stora och det mycket
lilla i naturen gällande. Från de små encelliga arter, vilka ha
så många beröringspunkter med protozoerna, att flera arter lika
väl kunna hänföras till dessa som till algerna, sträcker sig
nämligen algernas stora avdelning till de släkten, vilka innesluta
den organiska världens jätteskepnader. Då t. ex. det minsta
barrträdet, enen, förhåller sig till det största, Washingtonia,
till storleken allra högst såsom l till 50, den minsta mossan,
Phascum, till den största, Polytrichum, såsom l till 144, den
lägsta palmen, Phytelephas, till den längsta, Calamus, såsom
l till 600, förhåller sig däremot den minsta algen, jämförd
med de största arterna (Macrocystis, Nereocystis) såsom l till
700,000.
Algerna omfatta också flera klasser, såsom kiselalgerna eller
diatoméerna, vilkas bekantskap såsom medarbetare på
jordskorpans byggnad vi redan gjort och som till största delen bilda
havets och sjöarnas plankton; vidare okalgerna eller zygofycéerna,
små encelliga alger eller celltrådar, vilka stå så nära kiselalgerna,
att de till och med förenas till en klass med dessa, och som till allra
största delen finnas i sött vatten; de små grönalgerna, klorofycéerna
vilka med några undantag, såsom ulvacéerna eller
havssalads-algerna, leva i sött vatten; kronalgerna till vilka arterna av släktet
Char a höra och som förekomma i bräckt vatten; rödalgerna,
floridéer eller rodofycéer, vilka nästan utan undantag tillhöra havet,
och slutligen brunalgerna, fukoidéer eller feofycéer, som likaledes
äro havsalger.
Betecknande för algernas förekomst på olika djup i de
vatten, de bebo, är, att denna i hög grad bestämmes av de olika slags
ljusstrålar, som vattenlager av olika djup genomsläppa. Så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
