Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Havet, det stora skafferiet - Säldjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
244
Talrikast av alla valdjuren äro emellertid tandvalarna eller
delfinerna, såsom de med ett gemensamt namn pläga kallas.
Bland havets fiskar, så stora som små, anställa dessa valar, som
mestadels uppträda i hela skaror, de största härjningarna, ja
späckhuggaren, Orca gladiator, skyr alldeles icke att angripa den
stora Grönlandsvalen, som vanligen efter ett förtvivlat
motstånd blir dess byte. Den vanliga delfinen, även kallad
»springare», Delphinus delphis, går ända till den varma zonen. Den
på ryggsidan glänsande svarta grindvalen, Globiocephalus melas,
som kan uppnå en längd av 5-7 m., går stundom så långt
söderut som till Gibraltar och visar sig då och då även i Östersjön,
men förekommer eljest vanligen i norra delen av Atlantiska
havet, där han ofta ses i flockar av från ett hundra ända till ett
tusental; ensamt på Färöarna fångas årligen i medeltal 50,000
grindvalar. Väsentligen inskränkt till norra Ishavet ax
nos-valen, Monodon monoceros, som utmärker sig för en hos hanen till
en 2-3 meter lång, rakt vågrät stöttand utvecklad
vänsterhörntand. Vitfisken, ryssarnas beluga, Beluga catodon, skattas
högt f or sitt späck och sitt kött, är vit eller vitgulaktig, blir 4 - 6
meter lång och finnes i alla hav runt omkring nordpolen.
Pottvalen eller kaskelotten, Catodon macrocephalus, även kallad
»sper-macetivalen», utmärker sig för sitt ofantligt stora, vid nosändaii
uppsvällda och avstympade huvud, som i en mängd håligheter
innehåller det under namn av valrav eller spermaceti högt
skattade oljeartade fettämne, för vars erhållande också en livlig, ehuru
farlig jakt anställes på denna val. Kaskelotten, som kan bli
20-30 m. lång med ett omfång av 12 m., finnes i alla hav, som
ligga mellan 40° nordlig och sydl. bredd, och lever huvudsakligen
av bläckfiskar, av vilka även de allra största bli hans byte. Han
går fördenskull ofta ned på mycket stora djup och anses kunna
hålla sig halvannan timme under vattnet. I en särskild säck i
tarmarna anträffas stundom klotformiga klimpar av 6 - 10
kilograms vikt, vilka bilda den för sin vällukt högt värderade grå
ambran, varav ett uns betalas med ända till 180 kronor och som
användes till tvålar och parfymer.
Säldjuren leva liksom valarna i havet, men gå dock ofta upp
på isen och stå genom sin tandbyggnad nära rovdjuren. Deras
föda utgöres av fisk, och i havet simma och dyka de förträffligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
