Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederbörden - Stenkol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
254
darnas riktning, och över allt tvingas därstädes den
utomordentligt fuktiga luften att hastigt stiga uppför bergen. Hos oss i
Europa kommer fördenskull också den största regnmängden på
kontinentens atlantiska sida, såsom i Cumberlands sjödistrikt på
Englands västkust, där man i Styeheadpasset på 400 m. höjd
iakttager 4,36 m. årlig nederbörd. Även på Skottlands västkust
faller mycket regn, såsom 3,8 m. på det 1,343 m. höga Ben Nevis
och 3,24 m. på det 160 m. höga Glencoe. En ännu större
regnmängd faller på några ställen i södra Europa, såsom i Crkvice
bakom Cattaro med 4,36 m. På sydsidan av Krains snöberg
falla 3,19 m. I de portugisiska bergen, Sierra da Estrella, har
man uppmätt 2,97 m. Eljest växlar nederbördsmängden i
mellersta Europa, med undantag av bergstrakterna, mellan 1/z och
l m. årligen.
Regnmängden stiger i allmänhet med höjden över havet,
ehuru endast till en viss gräns, vid vilken även nederbörden
börjar minskas till följd av den starkt avtagande temperaturen.
Mesta regnet faller sålunda i Himalaja på en höjd av omkring
1,300 m., i Javas berg på 1,000 m. och i det engelsk-indiska
sjödistriktet på endast 500 m. höjd. Därvid förändrar sig
nederbördens höjdzon med årstiderna, ity att den under sommaren stiger
och vintertiden sjunker. På mellersta Europas berg är
fördenskull också vintern torr och rik på soliga dagar, medan sommaren
plägar vara fuktig och rik på mulna dagar.
Om bergskedjan i jämförelse med den förbistrykande
luftmassan har en mycket hög temperatur, kan den i stället för att binda
värme avlämna så mycket värme, att luften icke uppnår
dagg-punkten. I sådana fall uteblir regnet, varpå Spanien och
Algeriet erbjuda exempel. Man iakttager sålunda icke sällan, att
regn faller, stundom ledsagadt av åskföreteelser, men avdunstar i
den torra luften, innan det når marken. I polarområdet finnas
många trakter, där nederbörden uppgår till endast 100-200 mm.
om året. Dessa trakter kunna likväl icke betecknas såsom torra,
enär avdunstningen till följd av den låga temperaturen minskas
i samma mån som nederbördens mängd.
Av större vikt för Ii vet på j orden än den årliga mängden
nederbörd, äro regnens fördelning på årstiderna. Det är icke blott den
fullständiga bristen på nederbörd, som påtrycker ett land öken-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
