Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattnets geologiska verkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
273
Vad som emellertid skänker ett särskilt intresse, är att man
av den hastighet, med vilken vattenfallet drager sig alltmera
baklänges, sökt beräkna flodens ålder. Den erosion,’ för
vilken klipporna vid Niagaras fall årligen i medeltal utsättas,
uppgår ungefär till 33 centimeter. Antager man, att erosionens
storlekj under förflutna tider icke varit väsentligen annorlunda
än nu, måste, alldenstund den utgrävda klyftans ända ligger
12 kilometer nedanför fallet, en tid av minst 36,000 år ha förgått
sedan fallet först uppstod. Den hastighet, med vilken Niagara
sålunda skrider baklänges, förklaras av beskaffenheten hos
klipporna, vilka bestå av nästan horisontalt lagrade
kalkstensskikt, vilande på tämligen mjuka skikt av skifferlera, som äro
lätta att skölja bort. Vattnet, som intränger i dessa sistnämnda
lager, förstör dem långsamt och åstadkommer sålunda, att de
övre kalklagren, som berövats sitt underlag, avbrytas i stora
block av vattenfallet och bortryckas med detta. Huru snart
Niagara däremot skall vika tillbaka ända till Eriesjön, är däremot
omöjligt att avgöra. Den amerikanska industrien, som tagit
det stora fallets vattenmassor i anspråk för att ekonomiskt
utnyttja dem i elektroteknikens tjänst, har nämligen redan minskat
fallet med en del av dess vatten, vilket, sedan det drivit
kraftstationernas turbiner, avledes i en särskilt anlagd kanal.
Man ser härav, att vattenfallen ha en stor ekonomisk
betydelse. I dem återfinner man nämligen en del av solvärmen i
form av mekanisk energi. Solen lyfter, såsom vi veta,
vattengasen, vilken såsom regn faller ned i bergen och därpå återvänder till
havet i flodens bädd. Vattnets fall i floderna är vanligen störst
i deras övre lopp, och följaktligen återfinnes den i vattnet
magasinerade energien lättast i denna del. Utom vid Niagara utnyttjas
denna energi numer i synnerhet i Schweiz, norra Italien och de
nordiska länderna: Sverge och Norge, ehuru ännu endast en
mindre del av vattnets fallkraft tages i bruk.
För industrien har detta emellertid en oerhörd betydelse.
Hittills har denna varit koncentrerad till jordens kolproducerande
trakter, enär det till ångmaskinernas drivande hörande kolet i
dessa trakter fås för jämförelsevis billigt pris. Jordens hela
kolproduktion uppgick vid sekelskiftet till omkring 700 millioner
ton. Om denna massa kol förbrändes i synnerligen väl konstru-
Universum. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
