Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Växtens anpassning efter vattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Erica arborea) och narcisser och orkidéer lysa; — allt vittnande om
en lycklig, till ro och frid inbjudande natur.
Fig. 195. Raoulia mammillaris.
Machians vegetation visar redan en stark benägenhet att
reducera transpirationen genom dvärgväxt och därav beroende
snår-och bolsterbildning. I fjällen, där utom den uttorkande
fjällluften även vinden och andra ogynnsamma lifsvillkor tillkomma,
träffas sålunda tallar, som äro verkliga virtuoser i kampen för
tillvaron, vilka nöja sig med det tänkbart minsta rum att leva
på, i det att de bilda tjocka bolster, i vilka en mängd blad,
bladrester och grenar bilda en fast hopspunnen massa. Det
förnämsta exemplet på detta slags anpassning bildar Raoulia
mammillaris (fig. 195) i Nya Zeelands alper, liksom även de
bolster af Azorella, som finnas på Chiles högslätter och på
Falklandsöarna bilda de s. k. Balsam bogs. Växten nöjer sig
emellertid även med att tätt hoptränga endast sina
transpirerande delar, men obehindrat låta stjälk och blomma utveckla
sig, i det att den vid sin rot bildar en rosett av mellanbladen,
som antingen helt enkelt tjäna till att uppsamla det hastigt
avrinnande vattnet eller att genom att lägga sig tätt på varandra
skydda växten mot solens vattensugande kraft, eller i andra
fall i fjällen skydda mot vinden eller i öknen tjäna till att
lättare uppfånga daggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:04:42 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/univers/0324.html
