Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humusämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
328
full roll de spela vid humusbildningen och huru väsentlig
svamp-floran måste vara för den riktning humusbildningen tager.»
Vi veta ännu jämförelsevis litet om svamparnas roll i marken.
Vi veta blott, att en del av dessa svampar lever parasitiskt på
levande växter, medan största delen förarbetar redan förefintliga
organiska ämnen, livnär sig av dessa och vid sin död riktar
marken med en mängd sådana föreningar, som de högre växterna
kunna använda. Om tryffeln, denna dyrbara svamp, som är
all., finsmakares förtjusning och genom sitt höga pris uteslutande
de rikas bord förbehållen, vet man, att den icke kan fås på
ställen, där inga träd växa. Tryffelns trådar, som i marken
förgrena sig vitt omkring, sammanspinna sig nämligen på det
innerligaste med de finaste rottrådarna hos i närheten växande träd:
gran, bok, ek, björk m. fi. Det svampöverdrag, vilket sålunda
bildas på rottrådarna, växer med dessas rotspetsar, men
avkastas från växternas fastare delar, varför det endast finnes
på rötternas allra finaste sugtrådar. I denna svamprot, s. k.
mykorrhiza, föreligger sålunda en form av två växters
gemensamma hushåll för existensens underlättande, och numer vet
man, att mykorrhiza är en utomordentligt spridd företeelse
av stor betydelse för växtlivet. Genom odlingsförsök har man
nämligen funnit, att växter, vilkas rötter äga mykorrhizor,
icke trivas i steriliserad mark, och det antagandet ligger
sålunda nära, att dessa svampar luckra upp jordmånen och
tillföra den ifrågavarande växten de uppkommande
substanserna såsom näringsmedel. Det är sålunda jordorganismernas
beskaffenhet, som bestämmer hurudan den mark blir, i vilken
de leva. Som bakterierna äro kemiskt verksamma på annat sätt
än tråds vamparna, som daggmaskarnas arbete är olika för varje
art och skiljer sig från andra djurs arbete, så finnas också lika
många olika slags humusmark som de förutsättningar, under
vilka de uppstå. I allmänhet äro bakterierna bundna vid
milda klimat. Ha de till sitt förfogande ett större antal varma
dagar, så föröka de sig oerhört och ombesörja en likformigare
hastig sönderdelning av organiska avfallsämnen. Under samma
eller liknande omständigheter frodas även djurlivet. En oerhörd
svärm insekter och daggmaskar genomplöja då marken på
grundligaste vis. Då till följd däraf växtåterstoderna på ett eller par
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
